“2020 var året då jag själv valde att bli nykter efter många år av att trycka undan mina känslor, Min önskan är att fler skall våga berätta, att vi ska bli bättre på att dela med oss. Jag tror att detta hjälper oss att känna oss mindre ensamma och våga ta oss igenom motståndet som ofta kommer inifrån. Sedan jag blev nykter har jag mötts av fler och fler djupa samtal med människor som på olika sätt berörts av missbruk. När jag själv flydde uppmuntrade andra mig till att fortsätta fly, när jag valde att vara nykter verkar det som att folk är villiga att dela med sig av sina erfarenheter och söka tröst i samtal.” – ur Nadja Itäsaaris sjöjungfru manifest

I samtida populärkultur framställs sjöjungfrun ofta som äventyrslysten och frånkopplad från den verklighet hon befinner sig i. Kan Sjöjungfrun som symbol, som Lev Semjonovitj Vygotskij föreslog, istället innebära balansgången mellan känsla och logik? 

​

Ända sedan 1837 då “Den Lille Havefrun” skriven av HC Andersen  publicerades har hon gestaltats som en tyst lidande gestalt, eller skönsångande äventyrsprinsessa. Inte minst i historier om Sirener som lockade ner sjömännen i havets djup för att dö, har hon ansetts vara underskön, mystisk, mytomspunnen eller rent av mordisk.

Bortsett från detta är sjöjungfrun en självständig gestalt, en blandning mellan verklighet och fantasi, med egna intressen –  till synes opåverkad av den värld hon lever i.

​

Utdrag ur föreställningen:

Jag är en sjöjungfru
jag rör mig längs djup vattenströmmarna
integrerad med havet,
i havet där alla tårar och
djupa känslor får lov att finnas.
Jag tillåts av undervattens strömmarna,
jag dör i takt med vyerna jag möter,
av fler och fler döda under vattenstråk.
När jag kippar efter andan
ovanför vattenytan,
förstår jag att det finns mycket mer än vad ögat kan se
jag siktar med min blick likt pilar upp mot bergstoppen …
solen och molnen
allting är större än jag,
ändå är jag en del av alltet
Ibland simmar jag upp till vattengränsen
mellan jord och himmel och kippar efter mer luft
Hur blev jag en del av djupet?
Hur blev jag en del av vatten?
Hur kan jag integreras i ett element
som fördelats mig?